...

Ja, jag känner att det är dags att få ur mig allting nu.
Jag har lärt mig en del under mina jobbiga år.

Som säkert många har förstått så mår jag skitdåligt just nu.
Det är därför jag inte orkar ses, det är därför jag blir sjuk.
Allt är psykiskt.
I'm down there, ones again.

Och jag vet inte längre vart jag ska ta vägen.
Tyvärr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0